På plats i Bonn

Söndagen den 18:e oktober 23:21

Hej!

Nu är jag, Filip från PUSH, på plats i Bonn för att delta i ADP 2-11, eller ”Ad-hoc Working group on the Durban Platform” Session 2, möte 11. När du börjar ta dig in i FN-sammanhang så märker du ganska snabbt att det finns förkortningar och slang in absurdum. Det allra mesta har en logisk förklaring, och gör det hela mycket lättare att följa. Som det bör vara när hela världen försöker hålla sams.

Ikväll var det ett möte med YOUNGO på en bar här i staden. YOUNGO är en plattform för unga NGO’s att samarbeta genom, inom FN-organisationen. (YOUNGO har bland annat ett morgonmöte varje dag för att sammanfatta hur det går i förhandlingarna).

Det perspektiv som har lyfts här på klimatförhandlingarna är ett som inte klingar i samtakt med det Svenska samtalet. För att citera Petter från YMCA, ”Den svenska debatten är så himla klämkäck!”. Det som sägs här är snarare ett perspektiv som har resonerat i vissa svenska miljö och klimatorganisationer. Paris kommer INTE att leverera vad vi vill ha. Paris kommer inte vara vägen framåt. Det är dock inte helt meningslöst. Det är en vändpunkt, ett fönster för oss att ta oss igenom. Jag skulle vilja citera en ung person från Bangladesh som sa många intelligenta saker ikväll, med fokus på de citat som jag

”Mitt land står på frontlinjen för klimatförändringarna, och vi kan inte tillåta oss själva att syssla med samma saker som vi beskyller förhandlarna för, ineffektivitet. Vi har inte lyxen att diskutera processfrågor in absurdum […] Paris kommer inte leverera vad vi vill ha, men vi måste använda Paris som en vändpunkt”

Det finns ingen ursäkt för att någon av oss inte gör vårt bästa någonsin i Paris. Vi är tvungna att ställa radikala och skarpa krav. Inte för att påverka förhandlarna. Hur avtalet kommer bli är inte en särkilt lukrativ spelbransch. Vårt som civilsamhälle och människor är att driva avtalet till att bli så ambitiöst som möjligt, och att det ska få rätt mekanismer. T.ex. ett dynamiskt avtal som möjliggör för länderna att återvända till förhandlingsbordet vart 5:e år för att skruva åt avtalen.

Det är enormt osexigt att snacka om mekanismer, men det är så enormt värdefullt att få rätt mekanismer på rätt plats. Det budskapet som jag tar med mig från kvällens möte med personer som är insatta i texterna än texterna just nu är att Paris-avtalet inte kommer att leverera tillräckligt för att rädda världen, men att det fortfarande finns utrymme och hopp att få in vissa delar som skulle göra avtalet till ett väldigt mycket bättre avtal. Jag tar också med mig att vi kämpar för en vändpunkt. Oavsett hur det blir, så är det fortfarande människor som du och jag som kommer stå för utsläppsminskningarna, antingen i vår roll som yrkespersoner eller privatpersoner. Det är människor som upprätthåller systemen som undergräver oss, och det är människor som kan bryta dem.

”Ingen måste göra allt, men ingen får avstå från att agera” – Machel Graca, på temat att agera för en hållbar värld