Ordlista | Glossary

FN:s klimatförhandlingar hålls helt och hållet på de märkliga språken “diplomatiska” och “politiska”. Dessa språk innehåller massor med medvetet krångliga förkortningar som ytterst få ens vet betydelsen av, allt för att göra gemene man förvirrad. Därför har jag sammanställt en lista (som ständigt kommer byggas ut) på några av de vanligaste, men också viktigaste, förkortningarna, så att ni lätt kan hänga med. Är ni redo? Let’s go!

Som påminnelse till nya nyfikna personer och till gamla veteraner så finns det även flera andra ordlistor där ute om det där ordet som sitter på tankarna inte finns med här. Testa isåfall Klimatordlistan eller UNFCCC Glossary och Dagens Nyheter har gjort en ”A till Ö” i samband med COP21 i Paris, men som innehåller bra förklaringar på olika ord. Glöm inte bort att söka efter ett ord genom att använda Ctrl+F eller Cmd+F !

AAU – Assigned Amount Unit
På svenska: Tilldelade utsläppsenheter
På vanlig svenska: Enhet som beskriver länders rätt till utsläpp. Annex-I-länder kan använda AAU:s de inte utnyttjat som utsläppsrätter i handel med länder som inte uppfyllt sina åtaganden.
Pinsam fakta: Vid tillfället då Sveriges regering godkände försäljningen av Vattenfalls kolgruvor i Tyskland, som beräknas släppa ut 22-24 ggr Sveriges årliga koldioxidutsläpp, presenterades en ”ny politik” som skulle ge ”reella utsläppsminskningar”. Från och med 2018 och fram till 2040, så ska det för ynka 300 miljoner kr per år, köpas upp och annulleras (skrotas) utsläppsrätter motsvarande 7 miljoner ton koldioxid årligen. Det kanske låter mycket vid en första anblick, men EU:s totala årliga koldioxidutsläpp uppgår till nästan 4 MILJARDER ton. Sveriges ska alltså annullera ca 2 promille av EU:s totala årliga utsläpp, eller ca 14% av nationens egna årliga utsläpp. Glöm inte de tyska kolgruvornas påverkan. Vilken soppa!

Abatement
På svenska: Dämpning.
På vanlig svenska: En minskning av graden eller intensiteten av växthusgaser.

ACE – Action for Climate Empowerment
På svenska: Agerande för klimatstyrka
På vanlig svenska: ACE refererar till en av de äldre artiklarna i UNFCCC och har i syfte att hjälpa länder att främja och stärka ageranden för klimatet. Huvudfokuset ligger i följande sex områden: utbildning, träning, allmän kännedom, allmän tillkomst av information samt internationella samarbeten i dessa frågor.

Adaptation
På svenska: Implementeringen av bl.a policies för att minska sårbarheten mot klimatförändringarna.

Annex I-länder
Industrialiserade länder med åtaganden under Kyotoprotokollet

Annex II-länder
Industrialiserade länder med skyldighet att ställa upp med finansiella resurser för att möjliggöra för utvecklingsländer att genomföra utsläppsreducerande åtgärder.

AOSIS – Alliance of Small Island States
På svenska: Alliansen av små ö-stater
På vanlig svenska: Förhandlingsgrupp bestående av 43 länder som antingen är små ö-stater, eller något större lågt liggande länder, som riskerar att översvämmas vid en höjning av havsnivån.

APA- Ad-hoc working group on Paris Agreement
På svenska: Ad-hoc arbetsgrupp om Parisavtalet
På vanlig svenska: Arbetsgrupper som skapats för att jobba med ändamålet i Parisavtalet och dess olika områden. Läs gärna mer här

BINGO – Business and industry non-governmental organizations
På svenska: Icke-statliga företags- och industriorganisationer

Cap-and-trade
På svenska: Utsläppstak och handel
På vanlig svenska: System för utsläppshandel som innebär att ett bindande tak sätts för hur mycket totala utsläpp som kan accepteras. Aktörer kan sedan handla med tillgängliga utsläppsrätterna under detta tak.

CBDR – Common but Differentiated Responsibilities
På svenska: Gemensamt men differentierat ansvar
På vanlig svenska: Princip för ansvarsfördelning mellan industrialiserade länder och utvecklingsländer, som menar att de förstnämnda har ett större ansvar.

Carbon tax
På svenska: Koldioxidskatt.
På vanlig svenska: En skatt på fossila bränslen såsom olja, kol eller naturgas. Priset är i proportion till koldioxidinnehållet i det specifika bränslet. Skatten strävar efter att motverka föroreningsutsläpp och till att begränsa och kontrollera risken för global uppvärmning.

Capacity building
På svenska: Kapacitetsbygge.
På vanlig svenska: Arbetet med att utveckla den tekniska kompetensen och institutionella kapaciteten i utvecklingsländer och övergångsekonomier, för att göra det möjligt för dem att på ett effektivt sätt ta itu med orsakerna och konsekvenserna av klimatförändringarna.

CDM – Clean Development Mechanism
På svenska: Mekanismen för ren utveckling
På vanlig svenska: En del av Kyotoprotokollets s.k. flexibla mekanismer där utvecklade länder genom att finansiera utsläppsminskande projekt i utvecklingsländer kan tillgodoräkna sig utsläppsminskningar utomlands.

CMA – Conference of the Parties serving as the Meeting of the Parties to the Paris Agreement
På svenska: Parternas konferens som är mötet av parterna till parisavtalet
På vanlig svenska: Den konferens där alla parter som är med i parisavtalet sammanträder och överser implementationen av det avtalet.

CMP – Conference of the Parties serving as the Meeting of the Parties to the Kyoto Protocol
På svenska: Parternas konferens som är mötet av parterna till kyotoprotokollet
På vanlig svenska: Den konferens där alla parter som är med i kyotoprotokollet sammanträder och överser implementationen av själva protokollet. Hålls årligen samtidigt som CoP fram tills år 2020.

COI – Conflicts of Interests
På svenska: Intressekonflikter. Under klimatavtalen finns det inte bara personer med stort intresse att lösa de klimatproblem som vi ställs inför, utan det finns även aktörer som försöker fördröja processen så mycket som möjligt för egen vinst. Deras kontrasterande intressen skapar en konflikt som verkligen inte är uppskattad nu när snabba beslut behöver tas för att nå de mål vi strävar mot.     

Constituency
På svenska: valkrets, men i dessa sammanhang snarare representationsgrupp
På vanlig svenska: En sammanslutning av olika organisationer med liknande intressen inom UNFCCC-sammanhang för att representera olika delar i samhället och driva deras intressen. Det finns olika ”constituencies” för olika grupper som representerar unga (YOUNGO = Youth NGOs), forskning och innovation (RINGO = Research and independent NGOs), företag och industrier (BINGO = Business and Industry NGOs), miljöorganisationer (ENGO = Environmental NGOs), kvinnor (WGC = Women and Gender Constituency), ursprungsbefolkning (IPO = Indigenous People’s Organisations) m.fl.

COP – Conference of Parties
På svenska: Parternas konferens
På vanlig svenska: Högsta beslutande organ inom FN:s klimatförhandlingar, bestående av FN:s samtliga parter som möts årligen.
Notera: Många olika internationella avtal har förhandlats fram inom FN:s regi och kan ha årliga COP som handlar om just det enskilda avtalet. Eftersom klimatförhandlingar är ”största” av alla COP, sett till antal deltagare under möten, associeras oftast förkortningen COP till just klimatmöten.

COY – Conference of Youth
På svenska: Ungdomarnas konferens
På vanlig svenska: En årlig händelse som anordnas före COP, och sammanför från respektive länder, ungdomar från hela världen och organiserar ökad medvetenhet om klimatförändringarna. COY utförs av ungdomsföreningar under överinseende av FN.

Facilitative dialogue
På svenska: facilitativ/ underlättande dialog
På vanlig svenska: På COP24 år 2018 kommer länderna se över sina nationella åtaganden (NDC:s), för att förhoppningsvis skruva upp dem inför år 2020.

GCF – Green Climate Fund
På svenska: Den gröna klimatfonden
Pinsam fakta: Utvecklade länder har enats om att gemensamt donera ca 100 miljarder US$ årligen fram till 2020. Fram tills oktober 2016 har det samlats ihop 10,3 miljarder US$. Luxemburg och Sverige har donerat mest per capita, ca 60 US$. USA har donerat ca 10 US$ per capita. I botten hittas Polen med mindre än 0,01 US$ per capita. Pengarna i fonden ska användas till mildrande och adaptering av klimatförändringarna, och den vänder sig främst till länder som ej har råd och istället kan ansöka om pengarna från GCF.

GHG – Greenhouse Gases
På svenska: Växthusgaser
På vanlig svenska: Enligt UNFCCC är det ”gasformiga beståndsdelar i atmosfären, både naturliga och antropogena, som absorberar och återinför infraröd strålning.” Växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen är koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (HFC) och sulfurhexafluoride (SF6). Utsläppen av växthusgaser beräknas i CO2-ekvivalenter som oftast förkortas CO2e. HFC avser olika typer eller ”familjer” av gaser där alla innehåller följande grundämnen: väte, kol och fluor.

Global stocktake
På vanlig svenska: På COP-mötet år 2023 kommer de gå igenom hur mycket länderna planerar att släppa ut baserat på deras NDC:s (åtaganden för att minska utsläpp). Utifrån detta kan en ny beräkning göras av hur stor uppvärmning de “planerade” utsläppen kommer leda till. Målet är att det ska leda till mindre än 2 graders uppvärmning, men baserat på de NDC:s från 2015 i Paris, skulle det leda till 3 graders uppvärmning (!).

G8
Grupp bestående av åtta stora industrialiserade ekonomier; Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Ryssland, Storbritannien, Tyskland och USA.

G20
19 stater plus EU som räknas som de största ekonomier. Betydligt större geografisk spridning än exempelvis G8.

G77 och Kina
Förhandlingsgrupp inom FN bestående av drygt 130 länder som i varierande form anses vara utvecklingsländer.

Financial Mechanism
På svenska: Finansiella mekanismer
På vanlig svenska: Under Kyotoprotokollet var de utvecklade länderna (Annex II Parties) skyldiga att tillhandahålla finansiella resurser för att hjälpa utvecklingsländer att implementera konventionen. För att underlätta detta, etablerades en finansiell mekanism för att ge medel till utvecklingsländer.

Icke-Annex I-länder
Mestadels utvecklingsländer som inte har några åtaganden att sänka sina utsläpp av växthusgaser enligt Kyotoprotokollet.

Implementation
På svenska: Implementering
På vanlig svenska: Handlingar (lagar och andra författningar, rättsliga förordningar, eller andra åtgärder) som regeringarna vidtar för att översätta internationella överenskommelser till nationell lagstiftning och politik.

NDC – Nationally Determined Contributions
På svenska: Nationellt avsedda bidrag
På vanlig svenska: Dessa är de post-2020 nationella avsedda utsläppsminskningarna som varje land måste kommunicera ut under COP. De är en del av 2 graders-målet, vilket begränsar den globala uppvärmningen till 2°C vid slutet av seklet (d.v.s. ca år 2100), med förhoppningen att hålla det under 1,5 grader.

IPCC – Intergovernmental Panel on Climate Change
På svenska: Mellanstatlig panel för klimatförändringar
På vanlig svenska: Vetenskaplig klimatpanel under FN. Sammanställer forskning från ett ENORMT gäng med forskare, som sätts ihop till stora saftiga rapporter om mänsklig påverkan på klimatet, klimatförändringar och möjliga åtgärder för att minska och anpassa oss till denna påverkan. De stora rapporterna sammanfattas även ner till korta dokument mellan 10-30 sidor som kallas ”Summary for Policymakers”.

Kyotoprotokollet
Globalt mellanstatligt avtal där stater åtagit sig minska sina utsläpp av växthusgaser. Första åtagandeperioden löpte 2008-2012. I Durban blev det klappat och klart att man även kör en urvattnad andra omgång av protokollet, denna gång med praktiskt taget bara EU som hakar på.

LDC – Least Developed Contries
På svenska: De minst utvecklade länderna
På vanlig svenska: Förhandlingsgrupp bestående av de 49 stater inom FN-systemet som definierats som de allra minst utvecklade länderna. De är också medlemmar i G-77.

LULUCF – Land Use, Land Use Change, and Forestry
På svenska: Landanvändning, förändring i landanvändning och skogsindustrin
På vanlig svenska: Möjlighet för länder att under Kyotoprotokollet tillgodoräkna sig åtgärder som leder till minskade utsläpp (ex. minskad avskogning), eller absorberar växthusgaser (ex. plantera träd).
Pinsam fakta: Sveriges regeringar har under många år drivit en skamligt bakåtsträvande linje gällande LULUCF. Genom att fuska med beräkningen av utsläppen i skogssektorn ville den förra regeringen med Reinfeldt i spetsen, kunna tillgodogöra sig utsläppskrediter som sedan kan släppas ut i andra sektorer. Skam!

Mitigation
På svenska: Lindring
På vanlig svenska: Genomförandet av strategier och åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser (GHG) genom att angripa orsakerna till klimatförändringarna (t.ex. att främja hållbara transporter, återvinning och behandling av avfall, vilket minskar förbrukningen av fossila bränslen, etc.)

OPEC – Organization of the Petroleum Exporting Countries
På svenska: De oljeexporterande ländernas förening
På vanlig svenska: Mellanstatlig organisation bestående av 13 oljeproducerande länder. Kända för att vara bakåtsträvande i förhandlingarna. Kan ha lite med deras fossila intressen att göra…

OPP – Ocean Pathway Partnership
På svenska: Ocean-väg partnerskapet
På enkel svenska: Ett partnerskap med fokus på världens hav. Partnerskapet omfattar två delar, det första i att främja havens roll under klimatmötena och det andra att öka antalet åtgärder på platser i världen som påverkar eller påverkas av haven.

PA – Paris Agreement (Parisavtalet)
Överenskommelse nådd i Paris 2015 där världens länder enades om att temperaturökningen inte ska överstiga 2 grader, att den ska hållas under 1,5 grader, och enligt vilket länder ska rapportera sina nationella utsläppsmål till UNFCCC.
Vidare förklaring: Tanken är att varje land ”lovar” att försök minska sina utsläpp under en viss tidsperiod (5 år). Var femte år rapporterar alla länder resultatet av sina ansträngningar. Detta jämför sedan UNFCCC med vad som krävs för att inte överstiga 2C (även 1,5C). Därför görs en ny runda med olika löften. Det är bindande att delta i processen men varje land sätter upp sina egna mål som leder till löften. Den enda sanktionsmöjlighet (straff) som existerar är att länder som inte uppnår sina mål eventuellt blir ”named & shamed”. Mycket osäkert hur detta kommer att utvecklas.

Paris rulebook, aka the Implementation Guidelines
På svenska: Parisavtalets praktiska implementeringsregler
Vidare förklaring: När Parisavtalet klubbades igenom 2015 var inte den praktiska biten av själva avtalet klart, alltså reglerna och riktlinjerna alla medverkande parter har att förhålla sig till. Dessa riktlinjer är grundläggande för att bygga förtroende mellan intressenter och säkerhetsställa att Parisavtalet är effektivt och rättvist, samtidigt som det ska skicka en stark signal till globala marknaden att satsa på hållbara investeringar och innovationer och uppmana städer, länder och andra slags myndigheter till handling för en global omställning.

Ratificering
På svenska: Beslut som innebär att ett internationellt avtal tas in i de underskrivande ländernas nationella lagstiftning.

Resilience
På svenska: Resiliens/Motståndskraft
På vanlig svenska: Förmågan hos ett socialt eller ekologiskt system att absorbera störningar med samma bibehållna grundläggande struktur och sätt att fungera. Kapaciteten för självorganisering och förmåga att anpassa sig till stress och förändring.

REDD – Reducing Emissions from De-forestation and forest Degradation
På svenska: Reduktion av utsläpp från skogsavverkning och skogsförstörelse
På vanlig svenska: En stegmetod avsedd att använda marknadsmekanismer i minskningen av växthusgasutsläpp från avskogning. REDD-krediter gör det möjligt för utvecklade länder att minska avskogning i utvecklingsländer. Finns även RED+ och RED++, vilket inte är en betygsskala utan enbart nyare versioner av originalet.

RINGO – Research and Independent Non-governmental Organisations
På Svenska: Självständiga icke-statliga forskningsorganisationer

SBI – Subsidiary Body for Implementation
På svenska: Underorgan för implementering
På enkel svenska: SBI har som syfte att implementera de åtgärder som tas under UNFCCC, Kyotoprotokollet och Parisavtalet. Som ansvarig för implementering ser de till att deras arbete implementeras på rätt sätt och övervakar hur de delaktiga länderna utvecklas med åren vad gäller utsläpp, ekonomi, policys m.m.

SBSTA – Subsidiary body for Scientific and Technological Advice
På svenska: Underorgan för vetenskaplig och teknisk rådgivning
På enkel svenska: SBSTA stödjer konferenserna COP, CMP och CMA med aktuell information och rådgivning av vetenskapliga och tekniska ämnen. Organet agerar som en viktig länk mellan den vetenskapliga informationen som experter från bl.a. IPCC delar med sig av och de behov inom policy-skapning som COP har.

TD – Talanoa Dialogue
På svenska: En Talanoadialog är en process som syftar till att skapa en inkluderande och transparent dialog. Talanoadialogen fokuserar på att dela berättelser, bygga empati och skapa goda förutsättningar för att de bästa besluten tas. Den dialog som genomförs är strukturerad i tre centrala frågor: Vart är vi? – Vart vill vi? – Hur kommer vi dit?

TEM – Technical Expert Meeting
På svenska: Teknikexpertsmöten
På enkel svenska: Möten där experter från alla olika håll samlas för att på djupet reda ut och främja potentiella lösningar på klimatproblemen. Utöver de tekniska lösningarna tas även förslag på policys och praktiker upp under dessa möten.

UNEP – United Nations Environment Programme
På svenska: FN:s miljöprogram
På vanlig svenska: FN-organ som jobbar med att samordna FN: s miljöarbete och ha översyn på av globala miljöfrågor.

UNFCCC – United Nations Framework Convention on Climate Change
På svenska: FN:s ramkonvention om klimatförändringar
På vanlig svenska:  Förhandlades fram under Earth Summit i Rio de Janeiro år 1992 och har som syfte att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet.

YOUNGO – Youth non-governmental organisation
På svenska: Icke-statlig ungdomsorganisation

 Det var allt!