Av Sara Nyberg
12 Januari 2020
Hej kära läsare!
I detta blogginlägg kommer du läsa om UNFCCCs teknologimekanism och hur vi engagerar oss i den. Senare kommer ett inlägg om klimatförhandlingarna relaterade till teknologimekanismen, så håll utkik efter det. ”Teknologimekanism” – oj, de krångligt och tekniskt, men oroa dig inte! Jag kommer förklara och i slutändan handlar det om att utvecklingsländer ska få tillgång till klimatsmart teknologi från mer utvecklade länder. So, let’s go!
Sedan många år finns det någon typ av mekanism inom UNFCCC (FNs klimatområde/-regim) för att stödja utveckling och överföring av klimatvänlig teknologi från utvecklade till utvecklingsländer för att minska utsläppen av växthusgaser eller för klimatanpassning. De senaste åren består den av två delar: Den så kallade Climate Technology Centre and Network (CTCN) och Technology Executive Committee (TEC). Eftersom det är så jobbigt att skriva ut hela namnen, så använder jag förkortningarna från och med nu.
Vad är CTCN?
s syfte är att konkret hjälpa till med just överföringen av klimatteknologi från utvecklade till utvecklingsländer – deras tagline är “Connecting countries to the climate technologies they need.” I sitt nätverk har de ca 500 medlemmar, varav några är företag som kan tillhandahålla en teknologi, några är länder som behöver en teknologi och ytterligare några är universitet eller forskningscenter som bidrar med kunskap. Vad kan det då vara för teknologier? Det är allt från vindkraftverk, solpaneler och energieffektiviseringsprogram till varningssystem för orkaner, bättre metoder för att bedriva jordbruk och kunskap för att anpassa städer till ett förändrat klimat.
Ofta gör utvecklingsländerna en så kallad Technology Needs Assessment (TNA), alltså bedömning av vilken/vilka klimatteknologier de behöver. Efter det kan de kontakta CTC (alltså själva Centre, personal som sitter i Köpenhamn) och fråga om de kan hjälpa dem att få tillgång till teknologin. Då utlyser de i nätverket om det finns något företag som kan tillhandahålla denna teknologi eller kunskap och parar ihop det med landet.
Det är alltså ett tjugotal personer (bl.a. en svenska!) som jobbar för CTCN från Köpenhamn och som har kontakt med många olika länder och företag runt om i världen. För att veta vad de ska göra, så finns det en rådgivande styrelse (advisory board, AB) som träffas två gånger per år för att ta beslut om budget, verksamhetsplan, anta verksamhetsberättelse och så vidare – lite som ett årsmöte med PUSH! (Pssst… vi har vårt nästa årsmöte den 6-8 mars i Veberöd i Skåne – kom gärna dit, se mer info på hemsidan. Tänk på att du kan nominera till olika poster fram till den 17/2.) I denna styrelse finns olika länder representerade genom ett tjugotal medlemmar – bl.a. en från Sverige – och tre personer ytterligare personer: en från miljöorganisationer (ENGO, environmental NGOs), en från forskning (RINGO, research and independent NGOs) och en från företag (BINGO, business and industry NGOs). Till styrelsemötena bjuds även nätverksmedlemmar och andra från civilsamhället in, men som observatörer, såsom de som företräder kvinnors rättigheter (WGC, women and gender constituency) och vi unga! (genom YOUNGO, youth NGOs) De senaste två mötena, i mars och september 2019, har jag, Sara, representerat unga på dessa möten som skedde i Köpenhamn och Paris. Då har jag först bara försökt att förstå vad de pratar om, till det har jag fått hjälp av andra observatörer som varit där tidigare, och jag har kunnat fråga styrelsemedlemmarna under kaffepauserna. När jag hängde med någorlunda kände jag att jag ville bidra på något sätt och funderade på hur vi unga kan bli mer involverade i CTCN, både under mötena och i själva organisationen.
Hej! 
Längst fram sitter mötespresidiet, på sidorna styrelsemedlemmarna och observatörer längst bak. 
Sara från PUSH håller ett anförande under CTCN-styrelsemötet i Mars 2019! Jag förklarar att vi gärna vill vara en del av CTCN-styrelsen.
Hur engagerar vi oss i CTCN?
Så, under mötena kan vi som observatörer trots vår roll ändå säga saker under mötet, men dock först i slutet av varje diskussionspunkt. Så, för att komma in i diskussionerna tidigare, och få tillgång till vissa dokument tidigare har vi i YOUNGO bestämt oss för att vi också vill vara en del av styrelsen – precis som ENGO, RINGO och BINGO! Därför har vi påbörjat ett arbete med att ta reda på hur denna förändring av sammansättningen av styrelsen kan ske och hur vi ska gå tillväga för att få till denna förändring. Jag ska inte gå in på för mycket detaljer, men det kräver tydligen ett beslut under ett COP för att ändra i stadgarna för styrelsen. Boah! Det är dock inte omöjligt, så vi kommer kämpa på.
Utöver att bli mer involverade under själva mötena så vill vi också engagera oss mer i själva CTCN. De senaste fyra klimatkonferenserna har vi haft ett möte med någon från CTCN för att diskutera hur vi i YOUNGO kan börja samarbeta med dem. Under hösten har vi dessutom börjat att ha ett samtal varje månad med danska Karina och svenska Shanar som jobbar för CTCN. Vi har spånat olika idéer på vad vi kan göra, och ett sätt var att vi skrev ett kapitel till CTCNs årsrapport för 2019 :O Se foto nedan på uppslaget 😀
Sedan organiserade vi även ett sidoevenemang under COP25 om hur unga engagerar sig i implementering av klimatteknologi som blev väldigt lyckat! Under våren kommer vi jobba för att CTCN ska kunna ha en ung sommarpraktikant som under praktiken bland annat kan samla många olika exempel av unga som jobbar med klimatteknologi i olika världsdelar i en rapport. Jag ser fram emot det! Är du intresserad av att vara med och samarbeta med CTCN? Tveka inte att höra av dig till mig, sara.nyberg@pushsverige.se om det så kan du bli involverad!
Vad är TEC?
Den andra delen av teknologimekanismen inom UNFCCC är alltså TEC, Technology Executive Committee. De har ett lite annorlunda fokus än CTCN, för de ger nämligen råd om styrmedel för klimatteknologier. Och de har inte några anställda, utan det mesta arbetet utförs av de ca 20 medlemmarna i kommittén som kommer från lika många olika länder. De träffas, såsom CTCNs styrelse, två gånger per år för att besluta om vad de ska göra under kommande år och lite andra saker. Liksom CTCNs styrelsemöten så får representanter från civilsamhället vara med som observatörer på TEC-mötena.
Såhär ser det ut i mötesrummet – Sara längst ner till höger. 
När medlemmarna inte kommer överens direkt så samlas de i en ”bikupa” för att diskutera mindre formellt (och snabbare). 
Ett par delar av mötet skedde i mindre grupper. 
Gruppfoto med alla deltagare på TEC-mötet i september 2019. 
Gruppfoto av själva TEC-medlemmarna.
Mellan TEC-mötena sker själva arbetet med att ta fram rekommendationer om klimatstyrmedel inom olika arbetsgrupper (task forces) som medlemmarna delar upp sig i. Utöver TEC-medlemmarna, så får även representanter från ENGO, RINGO, BINGO – och från i år även YOUNGO (!) vara med i dessa arbetsgrupper. Det är delvis tack vare att jag sade att vi i YOUNGO vill vara med i dem som det blev så 😀 Jag är själv med i gruppen för Enabling environment and capacity building, som kikar på hur vi kan skapa bra förutsättningar och se till att den kunskap och kompetens som behövs för att implementera klimatteknologier finns eller gynnas. (Se mitt namn under den gruppen på sidan länkad ovan.) Arbetet har inte börjat än, men vi kommer få mer information snart. Jag har redan nu kontakt med de fyra andra unga som är med i de andra arbetsgrupperna – en av dem, Amayo Passy, träffade jag på COP25 i Madrid i december!
Eftersom TEC inte har någon egen personal (mer än några i UNFCCC-sekretariatet som hjälper till med administrativa saker), så kan vi inte riktigt involvera oss mer än under mötena och i arbetsgrupperna, men förra sommaren gav vi i YOUNGO input till en sammanställning på några sidor om beteendeförändringar och teknologi. Det var nära på att TEC bestämde i september att de skulle göra något arbete inom beteendeförändringar, men några medlemmar var emot det. Annars var det faktiskt från mig det kom för att jag nämnde beteendeförändringar under mötet i mars, som UNFCCC-sekretariatet gillade – men tydligen inte TEC-medlemmarna.
Så, det var allt jag tänkte skriva om CTCN och TEC och vårt engagemang i dessa forum! Snart kommer ett inlägg där jag skriver om förhandlingarna som relaterar till teknologimekanismen – håll utkik efter det!
Vid datorn, Sara Nyberg
PUSH Sweden • International Climate Action 