Dag ett på förhandlingarna

Måndagen den 19:e oktober

En omtumlande dag med många intryck. Det finns enormt många sanningar och perspektiv här. Dagens agenda följde schemat i ungefär 15 minuter. G77+China, som gruppen med 134 utvecklingsländer heter valde att opponera sig mot arbetsordningen. För att förstå varför så måste vi backa bandet ett tag.

(Co-chairs är de personer som faciliterar(leder) mötet)
I slutet av förra Bonn-mötet (ADP 2.10) så fick de personer som är Co-chairs mandatet att skapa en text utifrån vad som hade sagts på det mötet, och texten som låg på bordet. Texten var då 80 sidor lång. När mötet började idag så var det bara 20 sidor kvar, och de formuleringar som fanns kvar var till stor del fördelaktiga till de industrialiserade länderna. Gruppen med utvecklingsländer uttryckte då väldigt starkt  det här dokumentet är oacceptabelt som utgångsdokument. EU, Schweiz och några till industrialiserade länder ville se vilka punkterna var. Varpå Sydafrika gör en apartheidreferens fritt citerat ”Under Apartheid så var vi tvunga att rättfärdiga varför vi skulle få rösta. Här är det samma sak”. Malaysia river ned rungande applåder när de säger ”Give us creadibility and trust in our wisdom that we know what we are talking about.” Det var också många referenser till Köpenhamn, och att det hamnat i samma dödläge. Malasyia, aka citatmaskinen, sa också ”I know two words in French, Déjà Vu” vilket också är en referens till köpenhamn.

Så i princip så säger utvecklingsländerna att texten är för dålig att utgå ifrån, och de industrialiserade länderna saknar också många viktiga mekanismer som de känner är helt nödvändiga för att kunna göra ett avtal. Ett exempel är uppdateringscyklerna, det vill säga hurvida det kommer finnas någon möjlighet eller inte att skriva upp avtalet och ambitionerna efter att det är avtalat. Eftermiddagen öppnades de ändå upp till hälften för vad G77 hade begärt, det vill säga att tillägg fick göras från alla parter, och att texten plockas upp på storbildsskärm för att kunna köra ”live-editing”. FN har alltså tagit ett kort från alla studenters grupparbeten, där det mesta sker genom gemensamma google-dokument. Detta vägrade dock Co-chairs och det slutade med att många gjorde tillägg, men att co-chairs behåller makten att sätta in det. Alla vet dock att vi alla sitter under mycket press. Det finns vissa hoppfulla röster om att detta ska ha löst sig till imorgon, och att vi ändå kan få fyra dagar av förhandlingar.

Finns det någon som bär skulden för alla dessa problem? Vissa beskyller co-chairs. Många är av åsikten att Co-chairs fick mandatet att strömlinjeforma ett balanserat dokument, och nu har de gjort en helt annan sak. Vi får se vart det tar vägen imorgon.