Idag har det också varit en hel del tumult. Men vi kan börja i rätt ände.
När vi kom till förhandlingscentret och plockade ut texten så var texten 34 sidor lång. Inte optimalt, men hanterbart. Många parter, både delegationer och observatörer var rädda att texten skulle blåsa upp till ett 100-sidors dokument och att alla framsteg som har gjorts den senaste tiden skulle raderas.
Vi hörde från NGO’s att de var ganska nöjda, utvecklingsländerna var ganska nöjda, och industrialiserade länderna var också ganska nöjda. Krisen är avstyrd. Sedan var det dags att dela upp i spinn-off-groups. Här kommer nästa tumult som innebar att civilsamhället och press stängdes ute från förhandlingarna. Japan sa ”This is negotiations, and not a show”. Norge sa i informella samtal att NGO’s saktar ned arbetet.
Att civilsamhället stängs ute finns det många anledningar till, och framför allt många teorier för det. Det verkar som att Mexico, Malaysia och G77 lobbar för att vi ska vara där. Nu är vi inte det, så vi sitter och jobbar i cafeterian med andra lobby-möjligheter, och vägar framåt.
Vi var några som idag genomförde en aktion inne i FN-byggnaden för att uppmärksamma long-term-goal, som vi vill ha med i texten med en start formulering. Saker kan stå olika starkt i texten, där vissa blir mycket tydligare bindande. Vi (YOUNGO) vill få in nollutsläpp till 2050. Det här avtalet måste bli en utfasning av utsläpp, och inte bara en minskning och fördelning av dem.
Vår aktion finns att hitta under #zeroby2050 på twitter och andra medier. Går också att läsa om här http://www.iisd.ca/climate/unfccc/adp2-11/
