– Nick Fitzpatrick –
Den här fina uppdateringen från klimatkonferensen i Bangkok, Thailand, skrevs av grymma Nick i internationella gruppen – men det är viktiga grejer, så under Nicks inlägg finns även en översatt version till svenska! Bara att scrolla ner 🙂 Blir ett långt inlägg, men så värt det!
Background
Why is there a second intersessional meeting of the UNFCCC this year? Well put quite honestly, countries failed to make adequate progress on key areas (finance and ‘common but differentiated responsibilities’) surrounding the Paris Rulebook at the first intersessional in Bonn, Germany, earlier this year.
Paris Rulebook
A key element of the Paris Agreement is essentially to establish ‘the rules of the game’ (Paris Rulebook) when it comes to countries creating their own climate pledges known as Nationally Determined Contributions (NDCs). Despite the Paris Agreement being struck in 2015 and widely adopted (by a majority of the world’s countries) by 2016, the ‘legally binding’ (not really) document and agreement will only come into action from 2020. This therefore gives countries time to discuss (and disagree) over how much countries should be doing to limit human-induced climate disruption.
Common but Differentiated Responsibilities
One of the main political confrontations that reared its ugly head in Bangkok was the dispute over whether rules concerning country’s NDCs should be common to all or split into a “two-tier system” based on developed (richer) and developing (poorer) countries. This proposal was proposed by a negotiating bloc called ‘G77 and China’ (you’ve got it there’s 77 countries and China in it), but was fiercely opposed by the EU and ‘Umbrella Group’, which consists of primarily rich and conservative nations such as USA, Australia, Canada, Norway and Russia (surprise surprise!).
Never ending optimism makes up for action right?
Executive Secretary of the UNFCCC Patricia Espinosa once again reassured the world that progress was being made, although somewhat “uneven” on certain topics because of the extra set of talks in Bangkok. ‘Good’ progress was allegedly made in areas such as carbon markets (usually a dodgy way to pay to continue polluting but could work if there was a higher enough global price on carbon) but again was let down by differences in opinions on shared responsibilities, climate finance and the sensitive issue of “loss and damage”.
Looking ahead – COP24 (Katowice, Poland)
COP24 (3 – 14th December 2018) is the next (and final) opportunity to complete the details of the Paris Rulebook (no pressure). However, there is still a number of complex technical issues that countries must first address in order to come to any type of agreement…
1) Will all countries operate under the same rules or shall historically big emitters be forced to lead the way?
2) Everyone always talks about the money – but will an adequate amount of ‘additional’ money actually ever be pledged by richer developed countries to assist poorer nations?
3) Will fossil fuel companies and their associates attempt to sneak in dangerous geoengineering tech solutions such as BECCS and CCS into the rules?
4) Will the long forgotten issue of ‘Loss and Damage’ make it into the rulebook?
One thing is for sure, the location of the COP24 venue is smack bang in the conservative heartland of Europe, in a city that is more or less built around the coal industry and be sure to be doing their best to restrict progress to a minimum. Nonetheless, be sure to stay tuned and keep pushing your local communities and governments to keep it in the ground (fossil fuels and carbon that is)! Be sure to keep up to date with plenty of upcoming climate negotiations…let’s ramp up ambition NOW!
Upcoming Climate Agenda – SAVE THE DATES
Global Climate Action Summit (GCAS)
Last week also marked the annual meeting in California (US) where states, regions, cities, companies and investors discuss the need to step up and take bold climate action. Some of the conclusions from this conference included 60 state/regional/cities/businesses committing to 100% zero emission targets, 488 companies adopting science-based targets and also the largest ever philanthropic investment ($4 billion) in climate mitigation. However, we need to be a little critical during these times where the overriding agenda is pushing ‘inclusive economic growth’…so you’re telling us that wasn’t inclusive before? Not to mention that continued economic growth is not in line with our climate targets let alone decarbonisation…
Tak for nu!
/Nick
*********** På svenska ***********
Bakgrund
Varför var det nyligen, i valveckan, ett andra mellanmöte (mellan COPs) i UNFCCC det här året? Länderna lyckades helt enkelt inte komma tillräckligt långt inom viktiga områden (t.ex. finansiering och vad principen om “gemensamma men olikartade ansvar” ska betyda) gällande Parisavtalets regelbok på den “vanliga” mellankonferensen tidigare i år. Så man var tvungen att slänga in en till.
Regelboken
En helt central del av Parisavtalet och förhandlingarna efter Paris handlar om att skriva “spelreglerna” för hur länder skapar sina egna löften om utsläppsminskningar (NDCer) och hur de sen rapporterar in. Trots att avtalet slöts 2015 och ratificerades (nästa nivå, när länder gör det till egen lag) av en majoritet av världens länder redan 2016, träder det “bindande” avtalet (nja) inte helt i full kraft förrän 2020 – när tiden för det förra avtalet, Kyotoprotokollet, går ut. Med andra ord har länderna ett tag kvar att diskutera och bråka om hur mycket man ska göra för att stävja klimatkatastrofen – år 2020 ska nämligen alla länder lämna in nya NDCer.
Gemensamma men olikartade ansvar
En av de största politiska konfliktpunkterna som stack ut sitt fula tryne igen i Bangkok var den gamla dispyten om huruvida reglerna kring NDCer ska se likadana ut för alla, eller delas upp i två nivåer – en för utvecklade/rikare länder och en för utvecklings-/fattigare länder. Detta förslag om uppdelning lades av förhandlingsblocket G77 och Kina (just det, 77 länder och Kina som förhandlar tillsammans), men till protester från EU och Umbrella Group/Paraplygruppen, vilken består av rika och konservativa länder som USA, Australien, Kanada, Norge och Ryssland (surprise…).
Oändlig optimism kan kompensera för bristande handling… eller hur??
UNFCCC:s generalsekreterare Patricia Espinosa försäkrade än en gång världen om att man gör framsteg, om än något “ojämna”, tack vare den extra konferensen i Bangkok. Framstegen gjordes tydligen inom områden som t.ex utsläppsmarknader (skulle kanske kunnat funka om priset för att köpa utsläppskrediter i fattiga länder var tillräckligt högt globalt, men som nu bara funkar som en mindre peng för att fortsätta släppa ut som vanligt). Tyvärr föll det då hur som helst i skuggan av de svåraste frågorna om finansiering, ansvarsdefinitionen och “skador och förluster”.
När vi tittar framåt – COP24 i Katowice, Polen
COP24 (2-14 december) är nästa – och sista! – möjligheten att bli klara med detaljerna i regelboken. Ingen press! Det är dock flera komplexa tekniska frågor som länder först måste hantera för att bli överens…
- Ska alla länder förhålla sig till samma regler eller ska de historiskt största utsläpparna leda vägen även från och med 2020?
- Alla pratar hela tiden om pengar – men kommer tillräckligt mycket “additionellt” (definitionsfråga, men utöver det som redan ligger på bordet) någonsin att skickas från rika utvecklade länder för att stötta fattiga länder i omställningen? (Här är Gröna klimatfonden också viktig; den återkommer vi till!)
- Kommer fossilindustrin och deras gelikar försöka smuggla in osäkra/potentiellt farliga tekniklösningar som att på olika sätt komma på sätt att gräva ner koldioxiden i marken, istället för att raskt ställa om från kolkraft till förnybart?
- Kommer den länge bortglömda frågan om “skador och förluster” få plats i regelboken?
En sak är säker, platsen för COP24 är mitt i hjärtat av Europas kanske mest konservativa, i en stad som är byggd för kolindustrin – inte helt säkert att det bidrar till att hålla ambitionsnivån nödvändigt hög med andra ord… Hur som helst – häng med PUSH när vi jobbar fram till, under och efter COP24! Och tryck på lokalt i kommunen och samhället för mer ‘climate action’! Häng med denna spännande höst – låt oss höja ambitionsnivån NU!
Viktiga datum:
Global Climate Action Summit (GCAS)
Veckan som gick, dvs precis efter Bangkok, innehöll det stora GCAS-mötet i San Francisco, där (amerikanska) delstater, regioner, städer, företag och investerare diskuterade behovet av att höja klimatambitionerna, a.k.a. “steppa upp” (#StepUp2018). Några slutsatser från konferensen: 60 icke-statliga aktörer utlovade mål om absoluta nollutsläpp, 488 företag som tar till sig vetenskapligt baserade mål, samt det största välgörenhetsbidraget någonsin för utsläppsminskningar (4 miljarder dollar!). Men, vi måste också vara kritiska till ett sånt här jippo där man konstant upprepar “inkluderande ekonomisk tillväxt”… jaha, så den var inte inkluderande tidigare? Och för att inte nämna den heta potatis som är att fortsatt ekonomisk tillväxt som den ser ut idag inte är i linje med våra klimatmål och omställning från koldioxidsamhället… det får vi ta en annan gång!
Tack och hejdå!
/Nick
