Den globala COVID-19 pandemin har vänt världen upp och ner. Trots det får vi inte glömma att klimatkrisen är här och inte är löst än och att vi håller på att styra mot en obeboelig värld. Mot COVID-19 kommer det förhoppningsvis att finnas ett vaccin inom de kommande månaderna, men inte mot klimatkrisen. Åtgärderna som politiken sätter nu bestämmer vilken framtid vi kommer att leva i.
Många är eniga att vi inte kan återgå till en gammal ”normalitet”. Vårt normala tillstånd var redan en klimat- och biodiversitetskris, vår normalitet var ett tillstånd där de mest sårbara drabbas hårdast av en kris, där tillgång till hälsovård är orättvis för people of colour, och där de som jobbar inom de mest relevanta branscher tjänar minst. Det verkar vara som Antiono Guterres sa: vi alla flyter på samma hav, men att några sitter i en lyxjakt och andra håller sig fast vid flytande skräp.
“Because while we are all floating on the same sea, it’s clear that some are in superyachts while others are clinging to the floating debris,”- Antonio Guterres
Så vore inte nu den rätta tidspunkten att bygga upp bättre (’build back better’)? Till hösten finns det 3 viktiga beslut där vi måste pusha för ambitiös klimatpolitik på EU-nivå för att börja en hållbarhetstransformation.
1. Omröstning på EU:s klimatlag
Oktober 2020 kommer EU-parlamentet att rösta om klimatlagen, som ska sätta ramarna och en färdplan för att nå klimatneutralitet år 2050. Klimatlagen ligger i centrum av European Green Deal, den europeiska gröna given, och kan fungera som en motor för hela omställningen säger Jytte Guteland, huvudförhandlare för klimatlagen i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) och svensk EU-politiker för Socialdemokraterna. All annan lagstiftning ska anpassa sig till klimatlagen, något som är viktigt för att förhindra att det dyker upp konflikter med andra EU-lagar med motstridiga mål.
Jytte Gutelands förslag anses som ambitiöst för att hon vill öka ambitionen till 2030 och få ner utsläppen med 65% jämfört med 1990. Hon föreslår också en koldioxidbudget, en klimatpanel för EU-Kommissionen och bindande mål för medlemsstater. EU-Kommissionen själv föreslår i nuläget att öka ambitionen för 2030 från -40% till -50-55% jämfört med 1990, vilket är ett steg åt rätt håll men otillräckligt om man tar forskningen på allvar.
UNEP Gap Report landar i slutsatsen att om EU vill nå 1.5°C målet innebär det en minskning med -67,5% till 2030 jämfört med 1990. Om detta kombineras med Parisavtalets krav på ländernas olika ansvar beroende på deras ekonomi och historiska utsläpp (principen om att rika länder ska gå före) borde EU minska sina utsläpp med 70% jämfört med 1990.
© CAN Europe, 2020
Det är inte bara vetenskapen som säger att vi måste öka takten; olika organisationer som tillhör det civila samhället har visat att vi kan klara den här omställningen. Flera miljöorganisationer har beräknad olika klimat- och energiscenarier som visar att vi faktiskt kan nå ett -65% 2030-mål och klimatneutralitet till 2040 (10 år tidigare än EU-Kommissionens nuvarande förslag).
Tills början av september (10. september 2020) kommer EU parlamentets miljö- och energiutskott förhandla om olika ändringar till förslagen. Förslaget som ”vinner” kommer att röstas om av hela EU-parlamentet (5-8. oktober 2020). Ett ambitiöst beslut om klimalagen av EU parliamentet vore ett viktigt politiskt signal, men stor sannolikhet kommer själva beslutet om 2030 målet fattas på stats- och regeringchefsnivå när det möts i mitten av Oktober (EUCO 15& 16.10) eller i december. Så det gäller också att sätta press på EU:s stater!
2. 2020 – en global deadline för starkare nationella åtaganden i Parisavtalet
Young people protesting at COP25 in Madrid
Även om datumet för klimatkonferensen COP26 i Glasgow flyttades fram till 2021, så är hösten 2020 en global deadline för att skicka in uppdaterade nationella åtaganden, de så-kallade NDCer. Med de aktuella åtaganden kommer den globala temperaturen att uppnå runt 2.8 °C- 3.2°C år 2100, mycket högre än de 1,5 °C som finns med i Parisavtalet.
En review mekanism i Parisavtalet säger att alla stater ska förnya sina åtaganden varje femte år! Det betyder att nästa chans att uppdatera NDCerna kommer först år 2025, men som vi vet börjar tiden rinna ut. EU spelar en viktig roll som global klimatledare och borde leda med gott exempel! Ett ambitiösare 2030-mål (som skulle vara del av EU:s NDC) skulle vara en stark signal för ökad global klimatambition.
3. Gröna investeringar i EU budgeten och Covid-19 återhämtningpaket?
© European Union, 2020
På grund av COVID-19 pandemin och följderna för ekonomin så förhandlade i mitten av juli, alla 27 EU ledare i det Europeiska rådet om ett Corona-återhämtningspaket (EU Next generation) och EU:s långtidsbudget för 2021-2027 (Multi-annual financial framework) – totalt 1,82 billioner Euro. Det är första gången Europeiska stater tar på sig skulder tillsammans som är ett bra tecken för solidaritet inom EU. Men det är enormt viktigt att vi inte finansierar den gamla ekonomin och att vi INTE sätter pengarna på fossil energi och skadliga subventioner. Nu har vi chansen att finansiera den gröna given och finansiera ett Europa för den unga generationen – vår generation!
Tyvärr så var resultatet av EU-toppmötet rent sagt inte bra! Jämfört med EU-kommissionens förslag till långtidsbudget från 2018 så blev det flera nedskärningar i budgeten:
-
- Just transition-fonden som ska hjälpa regioner starkt beroende av till exempel kol att ställa om minskades från 30 Miljarder € till 10 miljarder €.
- Mindre pengar för EU-forskningsprogrammet Horizon2020 som är enormt viktig för en grön omställning och forskning inom hälsa (från 13,5 miljarder till 5 miljarder €.
- Mindre pengar för EU:s hälsoprogram – mitt i en pandemi (!)
- En förbättring är att i stället för 25% så kommer 30% av corona-återhämtningsfonden vara ägnad åt klimatsmarta investeringar och för att nå ”ett nytt 2030 mål”. Men Climate Action Network Europe rekommenderar att minst 40% ska vara klimatinvesteringar och kritiserar att investeringar i fossil energi inte är utesluten och att det inte finns en plan om hur klimatinvesteringarna ska säkerställas.
- Mindre pengar för utbytesprogrammet Erasmus +, volontärsprogrammet Solidarity crops och Creative Europe som stöttar konstnärer och artister
Under EU-toppmötet var det tyvärr några länder som blockerade i förhandlingarna om budgeten. Österrike, Sverige, Danmark och Holland kallade sig för ”the frugals” (de sparsamma) och är ansvariga för mycket av nedskärningarna i budgeten. Ungern och Polen ställde sig starkt emot att pengarna ska vara knutna till rättstatsprinciper, så att EU-länder inte kan använda dem för odemokratiska lagar och Polen ville inte acceptera att de finansiella medlen hänger ihop med 2050-målet för klimatneutralitet till 2050.
Greta Thunberg kritiserar också starkt klimatåtgärderna och säger:
“They are still denying the fact and ignoring the fact that we are facing a climate emergency, and the climate crisis has still not once been treated as a crisis.”
De goda nyheterna: EU-parlamentet som måste godkänna Europeiska rådets förslag om långtidsbudgeten (som hänger ihop med återhämtningsfonden) har sagt med en stor majoritet att dem inte är nöjda och vill förhandla för bättre klimatåtaganden och för mer pengar tillhälsa, forskning och unga! #goeuropeanparliament
Innan EU-toppmötet skrev Greta Thunberg och tre andra fridaysforfuture-tjejer ett öppet brev till EU-ledare med väldigt bra krav. Över 115 000 personer ha skrivit under samt 350 forskare. DU kan fortfarande skriva under här: https://climateemergencyeu.org/#sigs och ändra din profilbild till #facetheclimateemergency.
Vad kan DU göra så att hösten blir en milstolpe i den europeiska klimatpolitiken?
- Bli medlem i PUSH Sverige och fundera tillsammans med oss hur vi kan:
- Sätta press på Sverige, andra EU-stater och (Svenska) EU-parlamentariker – så att de röstar på en ambitiös klimatlag och förhandlar ett bättre resultat för EU-budgeten.
- Skriv under det öppna brevet https://climateemergencyeu.org/#sigs, och delta i den globala klimatstrejken 25. September (digitalt eller följ de aktuella coronareglerna så klart!)
- Delta i 2 online diskussioner av Climate Action Network Europe om klimatlagen och 2030-målet:
- European Climate Law + launch of 2030 Climate Target Plan
When: Wednesday 16 September, 18.00-19.30 CEST
Link: https://global.gotomeeting.com/join/426041069 - NDC/2030 target discussions at the European Council
When: Wednesday 30 September, 18.00-19.00 CEST
Link: https://global.gotomeeting.com/join/844740141
- European Climate Law + launch of 2030 Climate Target Plan
- På måndag 7e september kommer en twitterstorm riktad mot EU-parlamentariker äga rum. Kampanjen ska sätta press inför omröstningen. Var med, och dela vårt inlägg på @push_sverige !
Hör av dig om du har några frågor!
Allt Gott!
Nadja
Nadja är medlem i PUSH Sverige sen december 2019 och åkte med PUSH delegationen till COP25 i Madrid. Sen dess har hon engagerat sig för en högre klimat ambition på EU-nivå och organiserade tillsammans med andra Push:are en youth consultancy för den gröna given (European Green Deal). Hon är halv svensk från Wien, Österrike och pluggar i Master programmet ”Socio-ecological resilience for sustainable developement” på Stockholm Resilience Centre.
PUSH Sweden • International Climate Action 