Energy Charter Treaty – Därför måste Sverige och EU lämna fossilbolagens fulhandelsavtal

Den växande klimatrörelsen gör att kol, olja och fossilgas börjar fasas ut i flera länder. För att klara klimatomställningen och undvika en förvärrad kris måste användningen av fossila bränslen minskas rejält. Men företagen som räknat med miljardvinster på klimatförstörelsen slår tillbaka. 

Darför säger vi till Svenska regeringen, EU:s medlemsländer och EU institutioner.

Lämna Energy Charter Treaty och stoppa dess expansion till andra länder! Avtalet tillåter kol-, olje- och fossilgasbolag att hindra omställningen till ett förnybart energisystem. Avväpna fossilbolagen nu, så att de inte längre kan hejda brådskande klimatpolitik.

Hur underminerar ECT klimatomställningen?

ECT gör det möjligt för utländska investerare i energisektorn att stämma regeringar för beslut som kan påverka deras profiter negativt. Det inkluderar klimatpolitik, till exempel har det tyska kolbolaget RWE stämt Nederländerna på 1,4 miljarder euro i kompensation för att kolen ska fasas ut ur landet. I ett nytt domstolsbeslut tvingas Tyskland  betala över 16 miljarder kronor till Vattenfall för utfasningen av kärnkraften efter Fukushima katastrofen år 2012. Eftersom att ECF:s direktörsdomstol favoriserar investerare, är svår att förutsäga och att böterna som delas ut kan vara astronomiska så fungerar avtalet som ett incitament att fördröja, försvaga eller helt enkelt strunta i viktiga åtgärder för klimatomställningen.

Vilka länder är i fara?

Många. Detta är de länder där ECF gäller till fullo och som skulle kunna stämmas för beslut om att stoppa kol, olja och fossilgas. Afghanistan, Albanien, Armenien, Azerbaijan, Belgien, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Kroatien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Georgien, Tyskland, Grekland, Ungern, Island, Irland, Japan, Jordanien, Kazakstan, Kirgizistan, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Nordmakedonien, Malta, Moldavien, Mongoliet, Montenegro, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Schweiz, Tadzjikistan, Turkiet, Turkmenistan, Ukraina, Storbritannien, Uzbekistan, Jemen och Österrike. Som en egen medlem kan också EU bli stämt i sin helhet. 

Vad händer med expansionen till fler länder?

Det brysselbaserade sekretariatet för ECT, som drivit på för både stöd och nya signaturer till fulhandelsavtalet, anstränger sig rejält för att expandera avtalet geografiskt till länder i Afrika och Mellanöstern, Asien och Latinamerika. Sekretariatet tonar ner riskerna med ECT och skruvar upp förväntningarna. Detta resulterar i att många länder står redo att skriva under avtalet, komplett med extrema fördelar för investerare. Men med underskriften minskar möjligheten att avgöra sin egen energipolitik, samtidigt som man blottar sig för dyra stämningar från investerare. Vi måste stoppa denna farliga expansion av ECT.

Hur kan ett land gå ur ECT?

Det är inte svårt att gå ur ECT. När ett land varit medlem i fem år, så kan de lämna ECT närsomhelst genom att begära utträde skriftligt. Detta gäller de flesta av avtalets medlemmar, inklusive EU och dess medlemsstater. De skulle kunna lämna ECT omedelbart: Italien gjorde faktiskt det 2016. Ett samordnat utträde av EU:s kvarvarande medlemsstater skulle ha en ännu större positiv effekt, exempelvis för att skydda mot avtalets “solnedgångsklausul” som kan skydda fossilbolagens investeringar i 20 år till.

Vad är EU:s och Sveriges roll i den här soppan?

Tillsammans med medlemsstater som Nederländerna och Storbritannien var EU ledande i ECT-förhandlingarna under 1990-talet. De ville skydda investeringar från fossila bolag som Shell och BP i de forna öststaterna. Men idag drabbar ECT EU-länderna och den europeiska Green New Deal är hotad precis som EU:s klimatlag. Inom förhandlingarna, utmärker Sverige sig genom att hindra en lösning för dispyt mellan EU-länder och försvarar hur ECT fungerar idag.

Svenska statliga företaget Vattenfall ha varit involverad i två dispyt inom ECT. 2009 stämde Vattenfall Tyskland för 1.4 miljarder € i kompensation på grund av striktare miljöstandard för kolkraftverk vid floden Elbe och som konsekvens sänktes miljökraven för flodsystemets ekologi och fiskpopulationen. 2012 sökte Vattenfall kompensation för utfasning av kärnkraften och kommer att tjäna 16 miljarder kronor. Men också Sverige kan drabbas. Till exempel den Australiensiska firman Aura Energy hotar att stämma Sverige på drygt 17 miljarder kronor på grund av utvinnings förbud för uran. Det är mer än årliga svenska miljö- och klimat budgeten!