Dag tre och fyra

Hej! 

Det är inte så mycket som händer i förhandlingarna, så tiden går åt till actions och att försöka sniffa rätt på information i korridorerna som möjligt. Förhandlingarna är alltså fortfarande stängda för observatörerna (alla NGO’s). (Rättelse, det händer saker hela tiden men inte något av intresse om du inte är en initierad superklimatförhandlingsnörd som tycker om att känna spänningen i paragrafomskrivningar. Då kan jag skriva massor till dig.)

På stocktacking-mötet igår (onsdag), så fick vi viss information från Spinn-off-grupperna om hur det går för de olika områdena. Allt som allt, processen går framåt, om än att alla säger att det går för långsamt. I ett försök att förklara hur komplext det är, så finns det MÄNGDER av olika alternativ som de förhandlar om. Till exempel så finns det en passage som ser ut såhär: ”[…] the increase in the global average temperature [below 2 °C][below 1.5 °C][below 1.5 °C] above pre-industrial levels.” Då finns det alltså tre olika förslag i den här meningen. Då ska alla delegationer försöka hitta gemensamma ståndpunkter, och förhandla ned allting till konsensus. Det tar oundvikligen tid. 

Det är torsdagkväll, så finns det inte så mycket tid kvar. Delegationerna verkar prata lite om att de vill försöka få till en till session innan Paris, eller att pre-COP mötet ska utöka agendan, som ligger innan Parismötet men som egentligen inte ska handla om dessa frågorna. Det verkar till stor del vara önsketänkande från många, men en begäran av mer tid är på kartan. Stämmningen blir mer och mer stressad och den franske ordföranden som kommer ta över COP21 (Parismötet, står för Conference of the Parties omgång 21) sa idag att det inte finns någon plan B. 

Det ska förhandlas i Paris också, men på ministernivå till större delen. Det innebär att texterna måste vara simplare, tydligare och lättförhandlade. Ministrarna har också betydligt större mandat att kompromissa än de anställda förhandlarna. Nu kan det i vissa paragrafer beklämmande nog  finnas tio meningar i klämmor, och det är orimligt att förhandla om det på ministernivå. Ett rimligt alternativ är att vi kommer lämna Bonn-sessionen med att co-chairs får mandatet att ta fram tydliga alternativ som står mot varandra i de olika styckena. Det innebär att Co-chairs återigen lämna med samma mandat som förra gången. 

Snart börjar stocktaking för idag, hittills 45min försent. Troligen för att co-chairs funderar på vad de ska säga, men det vet vi aldrig heller.