Soptippar, vindkraftverk och stora rapsfält. Det är några av omgivningarna som omger oss när vi med tåg ger oss av mot COP22 i Marrakesh, Marocko. Under en tågresa på tre dagar och tre nätter möts vi av många intryck, vyer och människor.
Det är med en behaglig takt som vi rullar fram genom Europa, glada över att vi har lämnat stressen och förberedelserna bakom oss. Vi kan jobba i den mån som internet- och eltillgång ges. Resterande tid lutar vi oss tillbaka, njuter av resan och ägnar oss åt något som ger oss ännu mer. Vila, samtal och att få betrakta hur landskapet växer fram utanför fönstret. Se hur vägskyltarna förändras från land till land. Över kullar och genom vackra lövskogar. Genom att resa med tåg märks de många olikheterna mellan olika platser tydligt, men också en uppenbar koppling över landsgränser, och världen upplevs som mindre.
Med vårt Interrail-pass ges vi makten över vårt eget resande; vi kan kliva på vilket tåg som helst runt Europa. För oss går resan från Sverige genom Danmark, Tyskland, Schweiz, Frankrike, Spanien, en båtfärd över medelhavet och så nattåg genom Marocko, för att slutligen anlända i Marrakesh. Och den yttersta anledningen till att vi åker tåg är varken skiftande landskap utanför fönstret eller valmöjligheten att ta oss vart vi vill.
Med insikten om att fossila bränslen är en enorm del i att skapa förstörelse genom klimatförändringarna, låsa människor i fattigdom och cementera ojämlikhet i världen, så vill vi resa med så lite fossila bränslen som möjligt. Om vi ska ta oss till Marocko, ser vi tåg som det absolut bästa alternativet.
Såhär, om vi ska klara av att hantera klimatkrisen så kan vi inte utnyttja energi och resurser på samma slentrianmässiga sätt som vi gör. Att flyga överallt utan eftertanke innebär just precis ett sådant oansvarigt hanterande av resurser. Flygets utveckling har väldigt långt kvar tills det kan bli hållbart. Varje gång energi används, så är det en investering. Just flygresor kräver väldigt mycket energi. När vi flyger någonstans, vad får vi då utbyte för den energin?
Filip med solceller utanför tågfönstret
För att klara klimatkrisen behöver vi inte bara ställa om till förnybar energi. Vi behöver också ställa om våra egna ramar för hur vi ser rättvisa fördelningar i utnyttjande av jorden. Vem har rätt att ta energin i anspråk? Och vem får utstå konsekvenserna av det? Den mentala omställningen är svår. Men, det är fullt möjligt, och det vill vi tydligt framföra genom den här tågresan från Sverige till Marrakech, Marocko.
Att resa med tåg är att representera det alternativa resandet där du, utan att för den delen begränsas till dina egna nationsgränser eller från att uppleva olika delar av världen, gör ett aktivt val för dina handlingar och din inverkan.
Det, är för oss det är det ultimata sättet att resa på.
I loved this post guys! I loved the pictures, particularly the last one Jennifer and Filip! This only image is making me want so badly to be there with you again one more year!
Great explanation of all the tangents to the decision to travel according to our own principles. Next step, if you want to feel the world devoid of national borders and CO2 emissions; in all it’s nature, shapes and beauties… take the bike for thousand kilometers! To me, that’s the ultimate way of traveling, really measuring and feeling the energy invested in your travel at the same time as apreciating not only landscape but also social, emotional and cultural shots of every place you cross towards your destination.
Loads of love down to Africa my dear PUSHares! Show COP22 what really matters!
GillaGillad av 1 person