Ett par veckor sedan COP och vi har någorlunda lyckats landa i vardagen igen. För oss innebär det att plugga från 08-20, anordna aktioner för Standing Rock och uppträda på julkonserter. Men vi har en viktig sak kvar att göra, i klimatmötesväg. Att sammanfatta vad som egentligen hände där borta i Marocko.
Totalt togs det 35 beslut under COP22. Du hittar alla i sin helhet här.
Vi har nedan plockat ut det vi tyckt varit mest anmärkningsvärt från COP22 och även det som är viktigast att hålla koll på framöver:
- Facilitative Dialogue
Såhär, de facilitativa dialogerna är samtal som hålls för att nå höjda ambitioner och support. Nästa sker år 2018 och kommer bl.a. att handla om hur och när ländernas NDC:er (nationellt bestämda bidrag) ska revideras (just nu går det på tok för långsamt). De här samtalen kommer bli intressanta att följa framöver, speciellt då alla länder har olika uppfattning om vad de ska kretsa kring. Vi hoppas att den diskussionen inte utvecklas till en COP-blocker under Bonn-mötet i maj (nästa FN-klimatmöte).
- Doha Amendment
Doha Amendment är något som det pratats om och pushats för ganska mycket detta COP, utan att det för den delen hänt så värst mycket. Doha är ett tillägg från COP18 år 2012, som innebär att Kyotoprotokollet ska förlängas till 2020, vilket i sin tur innebär stärkta ambitioner och nya åtaganden. Sounds pretty nice huh? Problemet är att det fortfarande inte har ratificerats av tillräckligt många länder för att träda i kraft. EU, till exempel, har inte ratificerat Doha.
Why, you ask?
Bra fråga. Vi har nämligen redan tagit oss förbi de utsläppsminskningar som Kyoto kräver av EU, vilket innebär att vår ratificering inte skulle svida speciellt mycket utan enbart driva på ambitionerna och ge EU rollen som seriös part i förhandlingarna. Problemet? Vi har hört att ett visst kol-kramande medlemsland ligger och blockerar.
- Indigenous Platform
Under COP21 i Paris etablerades en plattform för ursprungsbefolkningar i relation till klimatförändringarna. Nu under COP22 har plattformen åter varit uppe på agendan. Det har tryckts på att det är viktigt att plattformen blir meningsfull och inte enbart något symboliskt. Förhandlingarna för detta fortsatte ända in på småtimmarna av sista dagen på COP och var först shady i och med att IIPFCCs (International Indigenous Peoples’ Forum on Climate Change) delegater i början inte ens fick sitta med under konsultationerna.
Detta löste dock Bolivia som ingrep å deras vägnar. Tillslut lades ett beslut fram. SBSTA (Subsidiary Body for Scientific and Technological Advice) kommer operationalisera (försök säga det 5 gånger va) plattformen under det kommande året med fokus på att dela erfarenheter och kunskap från lokala samhällen och ursprungsbefolkningar gällande utsläpp och anpassning i relation till klimatförändringarna.
Arbetet har förstås bara börjat och vi är bara försiktigt hoppfulla till att detta kan innebära bättre rättigheter för urfolk världen över, och att resten av världen dessutom kan ta lärdom från ursprungsbefolkningar i hur vi bör behandla vår jord.
- Adaptation fund & Green Climate Fund
Något som debatterades fram och tillbaka i oändlighet var Anpassningsfonden, som har legat under Kyotoprotokollet. Frågan handlade om huruvida den skulle flyttas, eller löpa ut tillsammans med Kyotis. Den fick tillslut följa med till Parisavtalet. Bra, tycker vi. Det är en aktiv och fungerande fond, så varför ska den skrotas när Kyoto löper ut? Målet för fonden har varit att i år samla in 80 miljoner dollar, vilket uppnåddes under COP22 med hjälp av bidrag från bl.a. Sverige, Schweiz och Tyskland. Tåls att nämnas dock att anpassningfonden är en liten fond, med enbart 8 givarländer. Därför är det egentligen mycket viktigare att Green Climate Fund (Gröna klimatfonden) blir funktionsduglig och samlar in så mycket som en bestämt (100 miljarder dollar till 2020). Mm. Dags att gräva fram pluringarna. Ja, vi pratar med er Umbrella Group.
- Pathway 2050 platform
En plattform har skapats där parties (länder) kan sammanfatta och jämföra sina LTG:s, Long Term Goals, med andra ord målen som sträcker sig till 2050 (bl.a. för att bli carbon neutral). Därefter kan de använda sig av backcasting för att se vad de behöver uppnå idag. Backcasting är när du ställer dig i den framtid du vill ha och tittar bakåt för att se hur du hamnade där. Detta för att ta reda på vad som krävs/behöver implementeras för att nå denna ljuva framtid.
- Marrakech Partnership for global climate action
En sätt att samla initiativ från hela världen skapades, för att kunna visa på allt positivt som händer och driva ambitionerna framåt. Klimatförändringarna är globala problem men både källor och lösningar till dem finns ofta på lokalt plan. Det gör att vi ser alla de globala problemen, men har svårare att spåra alla fantastiska initiativ för att lösa dem. Förhoppningen är att Marrakech Partnership ska förenkla just detta och ge lite hopp i mörkret.
- Homeless topics
Dessa är ett antal ”hemlösa”, ännu olösta ämnen från Parisavtalet som kommer att vara upp till APA (Ad Hoc working group) att lösa. Det rör bland annat tidsramar för NDC:erna och hur de ska justeras.
- The Rulebook
One Book to Rule them all, som Tolkien skulle ha sagt. The Paris Rulebook bestämmer hur Parisavtalet ska hanteras och hur CMA kommer att gå till. Vi hänvisar till ordlistan för att förstå innebörden av CMA.
I Marocko har det på många plan diskuterats hur vi driver ambitionerna framåt. Ett orosmoment vi ser nu är att alla länder i ljuset av det fantastiska internationella engagemanget slappnar av något och glömmer bort att implementera klimatpolitiken på hemmaplan.
Så, oavsett vilka beslut som tas så måste världens länder börja implementera den politik som har beslutats på internationell nivå. Det märks tydligt att Sverige har tagit på sig ledartröjan och är väl ansedda internationellt. Vår inställning är att Sverige bör arbeta för att etablera samma slagkraftighet även nationellt. Med det in mind är det kontraproduktivt att införa projekt så som en ny flygplats i Sälen, men väl bekomme att utforma en flygskatt.
Vi kan inte förlita oss blint på att FNs klimatförhandlingar ett par gånger om året ska lösa rubbet, resterande delar av året är det dags för oss att kavla upp ärmarna och ta en god titt på vårt eget land för att bena ut vilka möjligheter just vi har att lösa det här.
Kampen fortsätter!
