Författare: Sara Ölander
Klimatfrågan är minst sagt en komplex fråga där flera olika fokusområden måste hanteras samtidigt. Det krävs inte bara fokus på utsläppsminskningar för att klara 1,5-gradersmålet, utan även hur världen ska kunna anpassa sig till den påverkan som klimatförändringarna redan idag orsakar, och kommer göra i framtiden. I årets COP27 har skador och förluster, s.k. ”loss and damage”, fått mycket utrymme i och med det historiska beslutet att tillsätta en speciell fond för ändamålet, där rika länder ska betala ersättning till de mest sårbara för den oundvikliga skadan som klimatförändringarna redan idag för med sig.
Åtgärder för anpassning (”adaptation”), är dock också helt centralt – eftersom vi redan idag känner av ett varmare klimat måste alla världens länder anpassa sig till nya klimat- och miljöförhållanden. Ett centralt mål för att klara av detta är the Global Goal on Adaptation (GGA). Det fastställdes i Parisavtalet i artikel 7, med syftet ”…of enhancing adaptive capacity, strengthening resilience and reducing vulnerability to climate change…”. Man kan säga att för anpassning är GGA motsvarigheten till vad 1,5-gradersmålet är för utsläppsminskning, men utmaningen ligger i att ett mål för anpassning är mer svårdefinierbart jämfört med ett specifikt antal grader. I Paris 2015 fastställdes inga detaljer om hur målet ska genomföras och mätas i praktiken, och arbetet kring detta har gått trögt. Under COP26 i Glasgow 2021 togs dock ett viktigt steg framåt när “the Glasgow Sharm-el-Sheikh work programme” (GlaSS) etablerades: ett tvåårigt program där fyra workshops organiseras per år för att ta steg framåt om hur målet kan konkretiseras. Den senaste hölls femte november i år och en årlig rapport presenterades under COP27.
Under olika events i Sharm el-Sheikh lyftes bl.a. behovet av ett gemensamt ramverk för att mäta framsteg på anpassningsområdet så att resultaten kan jämföras med varandra, tydliga indikatorer, långsiktiga mål, samt att öka kapaciteten kring hanteringen av anpassningsfrågor på nationell nivå. En ökning av finansiering för anpassning var ett återkommande krav som framfördes från utvecklingsländer för att anpassningsåtgärderna ska ha möjlighet att kunna genomföras. Även vikten av ett lokalt perspektiv på anpassning (”locally led adaptation”) framhölls, som förespråkar en bottom-up approach där lokala aktörer stärks i anpassningsarbetet, samt att, medan det behövs ett gemensamt ramverk för anpassning, behöver även lösningar kunna anpassas till specifika nationella och lokala kontexter.
Vad kom länder då överens om i Sharm el-Sheikh gällande GGA? Detta presenterades i ett sammanställt dokument som går att läsa här. Parterna kom inte långt i att faktiskt definiera GGA, utan beslutade om ett strukturerat ramverk som ska guida formuleringen av målet. Arbetet ska fortgå under 2023med fyra nya workshops och avslutas under COP28 i Dubai. Ramverket består av olika s.k. dimensioner, teman, tvärgående överväganden (”cross-cutting considerations”) och informationskällor. Dimensioner inkluderar bl.a. ”vulnerability and risk assessment”, planering och implementering. Här belyses även vikten av stöd gällande finansiering, kapacitetsbyggande och teknologi. Benämnda teman är t.ex. vatten, städer, biologisk mångfald, mat och jordbruk. Exempel på tvärgående överväganden är ”country-driven” och ”gender responsive approaches”, ”intergenerational equity and social justice” och ”community-based adaptation”. ”Knowledge of indigenous peoples and local knowledge systems” samt ”nature-based solutions” är andra exempel som ska tas hänsyn till. Informationskällor är bl.a. IPCC:s rapporter, rapporter från andra FN-organ, regionala institutioner och UNFCCC observatörsorganisationer.
Utgången av dokumentet har fått blandade reaktioner. Vissa beskriver det som en framgång att det finns på plats ett ramverk som ska leda länderna mot att definiera GGA under nästa år. T.ex. sa Frans Timmermans på ett avslutande möte i slutet av COP att bra framsteg har tagits och att de ser fram emot att jobba med andra länder med GGA fram till COP28. Andra anser däremot att arbetet inte kom långt nog. Under samma möte uttryckte Pakistans delegation, som förde G77-ländernas och Kinas talan, att trots framsteg på området så önskar de att arbetet hade gått längre och att fler element gällande GGA blivit mer utarbetade och utvecklade.
Fortsättningsvis togs inte många steg för att uppfylla löftet om en fördubbling av anpassningsfinansiering från 2019 års nivåer till 2025 i enlighet med the Glasgow Climate Pact, då ingen implementeringsplan antogs som planerat under COP27.
Fokus ligger nu på 2023 och hur arbetet med GGA kommer fortgå. Som sagt ska fyra till workshops hållas på området, och det blir att hålla ögonen öppna på COP28 i Dubai där arbetet ska följas upp. Givet att klimatförändringarna gör sig mer och mer synliga och redan orsakar enorma skador runt om i världen, är det mycket viktigt att framgång på området nås under nästa år. Finansiering till anpassning kommer också vara ett viktigt område att följa upp, t.ex. löftena från COP27 om $230 miljoner till the Adaptation Fund från ett antal utvecklade länder, och arbetet med att dubbla anpassningsfinansieringen.
