Sällan har jag varit så produktiv eller jobbat under sådan här press under så lång tid. Just nu är det skönt att sitta på ett tåg och försöka samla sig. Vad hände egentligen? Efter dramatik och vändningar så kom allt till ett avslut. Texten skickades vidare och alla ögen vänds till Paris. Låt oss göra en sammanfattning.
I början kom alla parter hit med dokumentet som co-chairs hade fått mandatet att strömlinjeforma, förenkla och korta ned. Många ansåg att texten då saknade balansen och många av de viktigaste mekanismerna som fanns innan nedkortandet. Då gjordes mycket om, och det pressades in mer text så att alla kände sig bekväma med att texten skulle utgöra en bas för förhandlingarna.
Måndag, tisdag och onsdag dominerades av processfrågor, och långsamma förhandlingar. På torsdag och fredag rasslade det till i maskineriet, och det togs farm massa alternativ, vissa saker försvann, vissa andra kom med. Vi unga fick genomslag för vår lobbying på flera håll. Det finns inga garantier för att det kommer vara med framöver också. ”nothing is decided until all is decided. ” är en term som används väldigt ofta här. Allt riskerar att försvinna när slutet avgörs.
Dokumentet skickades vidare till nästa ADP – session, den 12e i ordningen som äger rum i Paris som den första veckan av de två COP21-veckorna. Det var ett odramatiskt avslut vad gäller konflikter. Däremot blev det mycket mer emotionellt när Mexicos huvudförhandlare berättade om orkanen Patricia som igår drog in över Mexicos kust. Tårarna var nära och han darrade på orden. Det är den verkligheten som vi befinner oss i. Det lämnade ingen oberörd.
Sekretariatet fick i uppdrag att ta fram ett tekniskt dokument till nästa session där de sammanfattar de olika punkterna som liknar varandra och som kan strykas ut, och som tar fram tydligare alternativ. Om det tekniska dokumentet accepteras nästa gång så kan det korta ned texten ganska mycket. Det är vad vi lämnar med i form av en text. Vad vi lämnar med i form av hopp, förväntningar och sikt framåt kommer jag skriva om imorgon.
Christiana Figueres, C-Fig, sammanfattar det såhär:
