Varför följa COP?

Klimatförändringarna är en reaktion från jorden mot hur vi som mänsklighet har valt att utvecklas de senaste seklerna. Först de senaste decennierna har vi verkligen förstått hur allvarligt läget är, och att vi måste lägga vår kraft på att återställa den skada vi orsakat klimatet. Det vi också har förstått är att för att vi ska kunna göra det, krävs det att vi samarbetar.

COP, eller Conference of the Parties, är den årliga konferens där de stater som har skrivit under UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) har förhandlingar och överläggningar om hur Parisavtalet ska implementeras. Med andra ord: alla stater samlas under två veckor för att diskutera och lösa vår tids ödesfråga. Med stöd av civilsamhället, förstås.

Jaja, det där är väl bra, men varför ska jag lägga tid och energi på att följa just COP? Det är väl som vanligt med FN och politikerna, de samlas och dricker rosé (nej just det, det är inte Almedalen…), sen hittar de nån halvbra kompromiss som slängs runt och låter byråkratisk och fin. Här är tre skäl:

Samarbete

Hur självklart det än kan verka, så är samarbete ingen lätt sak. Det internationella samfundet är kritiserat, i vissa fall med rätta. Världens stormakter beter sig ibland oroande barnsligt. Det är till exempel därför som ingen vet när helvetet i Syrien kan ta slut. Men samarbete i klimatfrågan är annorlunda. Dels för att syftet med UNFCCC är så otroligt uppenbart – alla förlorar verkligen på en ökande uppvärmning (även om vissa förlorar mer än andra – #climatejustice är ett måste). Dessutom var just COP21 i Paris en stor framgång just för det internationella samarbetet, med fler världsledare på plats än någonsin, som enades kring det historiska avtalet. Därför, när länderna i UNFCCC nu samlas till COP igen, är det värt att stödja för sin egen skull.

…och anti-samarbete

Idag blåser det dock andra, oroande vindar. Det allmänna stödet för internationellt samarbete är hotat, framförallt av populistiska nationalister. Från Trump till Brexit till terrorister – många starka krafter jobbar i motsatt riktning. Det är lätt att bli frustrerad ibland över politiker, men för att rädda klimatet är det politiska arbetet en pusselbit som är omöjlig att bortse från. Då måste vi ge en del av vår tillit till dem (och de måste framförallt i sin tur ge sin tillit till forskarnas eniga budskap om att vi måste #keepitintheground – jämför detta med justitieminister (!) Michael Goves redan legendariska citat från Brexitkampanjen: ”the British people are tired of experts telling them what to do”). Vi måste stå upp för det internationella samarbetet, vilket COP är en symbol för.

Behålla trycket

Men vi ska inte ligga på latsidan – vi ska pressa dem att förstå allvaret! På ett sätt är det nu nästan viktigare än i Paris, i det avseendet att mediernas intresse har svalnat. Men tyvärr gör ju inte klimatet det… Det är helt enkelt så att vi som #planetskötare måste fortsätta göra vår röst hörd, genom att demonstrera, diskutera, lobba, konsumera grönt m.m m.m, för att politikerna ska lyssna. Till viss del beror detta såklart på hur pass demokratisk staten du bor i faktiskt är. Men i Sverige är det ingen tvekan om att politikerna, vilket de är noga med att poängtera för oss, behöver påtryckningar från civilsamhället, dvs vi alla! I en riktig demokrati fungerar detta tryck som bränsle för de politiker som representerar folket. Så vi måste hålla uppe det!

Är man inte insatt, kan allt det här kännas krångligt och komplext. Många känner hur otroligt viktig frågan är, men att det blir rörigt när det kommer till den internationella politiska nivån, med fördrag, geopolitik och alla luriga detaljer. Där vill vi finnas till, och kommunicera allt som händer fram till, under och efter COP på ett sätt som engagerar och peppar, så att du vill lära känna Parisavtalet och dess viktigaste delar, samt de intressanta politiska och diplomatiska dimensionerna. Klimatpolitik är häftigt!

Många klimatvänner oroar sig snarare för att avtalet inte är bra nog. Det är förståeligt. Avtalet säger ju ingenting om hur det konkret ska uppnås! Eller vem som ska betala! Och med de nationella målen som de ser ut nu, kommer vi verkligen inte nå varken 2 eller 1,5 grader! Tro oss – ingen är mer angelägen än vi om att ambitionerna måste höjas. Det är det vi åker ner för att försöka få dem att fatta! Men vi tror att COP är den bästa möjligheten vi har för att åstadkomma förändringar under en koncentrerad period. Om det är någonstans som världens alla fantastiska klimatengagerade människor ska rikta sin energi i höst så är det mot Marrakech!

Den globala uppvärmningen kan oavsett vem man är vara svår att greppa, och det kan kännas hopplöst. Men hoppet lever alltid. Det är med den inställningen vi åker till COP22 och representerar Sveriges unga. Vi hoppas att ni vill följa COP genom våra ögon och öron, och att vi har ert stöd.