”Adaption” – eller ”Anpassning” handlar om ett systems förmåga att just anpassa sig till nya förutsättningar. Det kan till exempel vara hur väl en skog återhämtar sig efter en skogsbrand, eller när ett land tvingas bygga skyddsvallar mot en stigande havsnivå. När det pratas om anpassning i klimatsammanhang pratas det ofta om klimatanpassning av samhällen.
Kort och gott vill en se till att samhällets förmåga att anpassa sig efter ett föränderligt klimat är så bra som möjligt, för att kunna hantera de förändringar vi står inför och redan nu påverkas av. Därför är det viktigt att ta hänsyn till både mitigation and adaptation (utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder) när FN arbetar mot klimatförändringarna.
Det var länge kontroversiellt i FN-sammanhang att prata om anpassningsåtgärder. Varför skulle vi prata om anpassning när vi ska minska utsläppen? Vi ska ju undvika katastrofer med utsläppsminskningarna, borde inte det räcka? Men faktum är att vi redan idag ser effekterna av de utsläpp som skett tidigare i historien med ökad medeltemperatur. Och det är en lång bit kvar till de totala utsläppen är helt nere på noll, därför behöver processer för att anpassa samhällena efter högre medeltemperatur och förändrat klimat vara en central del av klimatarbetet.
Tyvärr har det ju inte gått tillräckligt snabbt med dessa processer. Finansiering till anpassningsåtgärder i särskilt drabbade länder är särskilt viktigt. Det finns lyckade exempel från bland annat Sri Lanka där anpassningsprojekt inom både jordbruk och vatten bidragit till alternativa odlingsmetoder och förhindrande av översvämning av värdefulla jordbruksmarker. Det är åtgärder som kan appliceras på andra håll i världen men där det många gånger saknas finansiella medel. Skulle de rikare länderna faktiskt leva upp till Köpenhamnsfördraget från 2009 och bidra med klimatfinansiering skulle klimatanpassning av de särskilt drabbade länderna kunna bli verklighet. Det är viktigt att den rikare världen tar ansvar för de utsläpp de skapat och som samtliga länder nu får lida för = climate justice.
Vi måste börja klimatanpassa våra samhällen nu. Om vi fortsätter med ”business as usual”, och fortsätter undvika de nödvändiga anpassningsåtgärderna, befaras klimatförändringarna bland annat leda till kris inom livsmedelsförsörjning, översvämningar och brist på färskvatten till följd av extremväder och havsnivåhöjning. Det i sin tur kan leda till konflikter av olika slag och ge hälsoeffekter.
Att veta vilka effekter klimatförändringarna ger hjälper oss att se hur och var klimatanpassning behöver ske. Att kunna förutspå och förebygga ger oss ett försprång mot förändringarna och kostnaderna för dessa kan hållas nere. Det är alltså en samhällsinvestering att anpassa samhällen efter klimatet.
Under FN:s klimatråd finns det sedan 2010 en egen arbetsgrupp för just anpassningsfrågor, UNFCCC Adaptation Committee. De fokuserar kring de fyra I:en: Integration (integrera), involvement (engagera), information (informera) och investment (investera) och jobbar hårt för att frågan ska tas på största allvar av alla parter.
Att skjuta på klimatanpassning är inte ett alternativ då klimatförändringarna redan drabbat länder så pass mycket att anpassning redan är ett måste. Det kommer att fortsätta, vi vet inte i vilken grad, men vi vet att better safe than sorry alltid gäller.
