Technical Expert Meetings – Del 3/3 – En överblick

– Saga Jonsson –

Tänk om våra beslutsfattare kunde ta del av framgångsrika lösningar på olika problem från hela världen, för att lättare kunna lösa de lokala. Det kan de och det kan du! Och Technical Expert Meetings (TEMs) är dit du vill gå.

I år hade mötet två huvudteman: Mitigation (utsläppsminskning) och Adaptation (klimatanpassning) och vi i delegationen tog självklart del av dessa. Nedan vill jag ge dig en mer övergripande bild över diskussionerna snarare än faktiska lösningar. En redogörelse land för land av de olika paneldeltagarna hittar du i Sara Nybergs inlägg. De hittar du här (del 1) och här (del 2).

MITIGATION (=hur man minskar utsläppen)

Mitigation hade undertemat ”Industriell implementering av cirkulära ekonomier och återanvändning samt förhindrande av avfall”– kort sagt handlade det alltså om hur vi skapar en hållbar industri.

Ett av de största problemen inom industrin idag är de linjära systemen, att vi går från råvara till produktion till färdig produkt till användning och att vi i nästan varje steg får avfall. Tanken är att man vill transformera detta till en cirkulär process där allt avfall från en process t.ex. kan bli råvara i en annan. Här tryckte flera av paneldeltagarna på hur viktigt det är med lagar och regler som stödjer utvecklingen av en mer cirkulär ekonomi, speciellt då den reglering vi har idag är byggd på den linjära. Men varför allt detta fokus på regelverk? Jo, det beror på att tekniken på många sätt ligger steget före och att en avsaknad av stödjande regelverk försvårar investering. För att ta ett citat: “The technology is there – but investment is shy. The policy is not ready to support technology”.

 

Någonting klurigt rent politiskt i detta är delvis att se till att gamla regelverk inte hindrar en utveckling av cirkulär ekonomi. Det är också viktigt att implementeringen av nya regler för att gynna det cirkulära blir allmängiltiga och inte bara inkluderar områden som är direkt kopplade till miljön. Som en paneldeltagare så fint uttryckte det: “Circular economy cannot be stuck to be applied just on subjects where environment is connected directly, it has to go from being a niche to be standard policy”. Här ingår också vikten av att inkludera alla aktörer, dvs både producenter och konsumenter, eftersom marknaden styrs från båda hållen.

En annan klurig detalj är hur vi definierar en cirkulär process eller ekonomi. Räcker det t.ex. med att kunna återvinna allt avfall eller måste vi, som paneldeltagarna argumenterade, gå längre än så? Som Araceli Fernandez (International Energy Agency) uttryckte det: “Right now recycling is more downcycling than upcycling, and there is a wide range of possibilities left to be explored”. För att kunna ha en cirkulär process så är det grundläggande med en god kartläggning över alla delar i processen och vad de behöver och skapar. Det pratades därför också mycket om s.k. ”supply chain management” som är just det, och framförallt teknikens roll i detta. Flera exempel gavs på olika start-up företag som jobbar med att koppla ihop olika industrier och smarta digitaliserade system som själva kan känna av och säga till när det finns tillräckligt med restprodukter. Vi får hoppas på att detta kan sätta bollen i rullning för bättre regelverk och smartare industrier!

ADAPTATION (=hur man minimerar/anpassar sig efter skador från klimatförändringarna)

Adaptation hade undertemat ”Ekosystembaserad anpassning” – det handlade alltså om hur vi kan anpassa oss med hjälp av ekosystem. Eftersom de flesta områden som är kraftigt utsatta idag är i utvecklingsländer var det även här fokus låg under mötet.

Ekosystembaserad anpassning (EBA) är på många sätt en av de bättre åtgärderna vi kan göra och för ofta med sig många positiva konsekvenser. Säg till exempel att en stad med översvämningsrisk väljer mellan att bygga en skyddsmur och plantera ett bälte av mangroveträd. Skyddsmuren ger skydd men inget mer medan mangroveträden blir en plats för fiskar att reproducera sig på, syresätter luften och skyddar mot översvämning. De här positiva effekterna kallas för ”co-benefits” och är en stor anledning till varför EBA är så bra.

Men om EBA är så fantastiskt, varför gör vi inte mer av det? Detta var en av ledfrågorna under TEM, eftersom det idag byggs fler murar än vad det planteras mangroveträd. Paneldeltagarna argumenterade att finansieringen är ett stort problem, delvis på grund av regelverk som saknar riktlinjer för implementering av EBA men också för en viss misstro. De menar att folk både känner sig tryggare bakom en mur samt kan vara säkrare på vad de får ut av den investeringen. Något viktigt att trycka på här är därför kartläggningen av just co-benefits både på kort och lång sikt så att beslutsfattare lättare kan se fördelarna med EBA. Det är som ovan även här viktigt med regelverk som stödjer en utveckling inom EBA. Tekniken finns, men stödet och riktlinjerna gör inte det, vilket resulterar i en utebliven finansiering.

Något annat svårt inom EBA-implementering är samspelet mellan regering och samhälle, men även mellan EBA-lösning och samhälle. Dessa lösningar kräver nämligen ofta underhåll på olika sätt och är lättare att förstöra än andra. Det innebär delvis att en regering borde konsultera med lokalbefolkningen innan en sådan lösning implementeras, för att minska risken för just förstörelse och ge de förutsättningar som krävs för underhållet av den. I vissa fall kan det till exempel vara en familj har som huvudinkomst att sälja kol gjort på nedhuggna mangroveträd. Då kan regeringen knappast komma in och förbjuda det utan måste komma med en alternativ inkomstkälla såsom biodling. Med andra ord är en EBA-lösning platsspecifik och måste inkludera lokalbefolkningen för att fungera, och det tar tid att få fram något som är bra för alla.

Alla dessa orsaker gör det helt enkelt lättare för en regering att smälla upp en mur, trots att det bara krävs lite ekologikunskaper för att inse att EBA-lösningen ofta är mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Förhoppningsvis kommer vi se mer och mer EBA framöver så att det finns en bättre referensram att utgå från för både nya EBA-projekt men även nya regelverk. Jag låter en paneldeltagare sammanfatta med följande citat: ”when we talk about ecosystem based adaptation we are talking about the resilience of ecosystems and communities”

// Saga Jonsson – Bonndelegationen 2018