Uppdatering: Hur går förhandlingarna i Bonn?

Ni som har följt vår blogg och läst tidigare inlägg kanske har bra koll på vad dessa mellanförhandlingar handlar om och vad det är man pratar om här i Bonn. Men för er som är lite nya i dessa sammanhang ska vi försöka reda ut vad det är som händer här och hur man kan förstå mellanförhandlingarna i relation till tidigare och kommande förhandlingar.

Först och främst: den här konferensen i Bonn är återkommande. Den äger alltid rum i maj och alltid i Bonn, och fungerar som en brygga mellan de stora mötena, COParna, som hålls varje november. COParna byter däremot plats varje år. Under mellanförhandlingar är det oftast mycket färre som närvarar och de som kommer hit är främst ”tjänstemän” – alltså inte statschefer och ministrar som brukar närvara under ett COP.

För att sätta det här mötet lite i ett sammanhang har vi gjort en tidslinje här som illustrerar processen sedan starten på klimatförhandlingarna.

• 1992 – Konventionen (UNFCCC) bildas i anslutning till Rio-konferensen detta år och träder i kraft 1994. Ett stort första steg där man erkänner att klimatförändringarna är ett problem som det internationella samfundet måste ta tag i! (OH YEAH)
• 1997 – Kyotoprotokollet klubbas igenom – en milstolpe i form av världens första överenskommelse om att minska utsläppen av växthusgaser.
• 2005 – Kyotoprotokollet träder i kraft i och med att Ryssland skriver under avtalet.
• 2009 – Många förhoppningar grusades under Köpenhamnsmötet där förhandlingarna mer eller mindre gick i baklås.
• 2014 – IPCC släpper den senaste rapporten som ger nya, väldigt skrämmande, scenarier för vad som kommer hända om vi inte bryter utsläppskurvan.
• 2015 – I och med Parisavtalet kommer man överens om att man ska försöka begränsa den globala uppvärmningen till mellan 1,5 och 2 grader (finally…!)
• 2016 och framåt: Nu gäller det att skrida till handling! Alla länder måste sätta upp ambitiösa mål för utsläppsminskningar (NDCs) och se till att leverera resultat snabbt!

Kolla även in UNFCCCs mer detaljerade tidslinje om du vill ha en tydligare överblick!

Så nu står vi här, maj 2017, och har ett Parisavtal som ska implementeras. Detta innebär en hel del utmaningar, vilket är vad det här mellanmötet i stort handlar om. Här reder vi ut några av de hetaste diskussionsämnena i Bonn 2017!

Anpassning, skador och förluster: Klimatförändringarna är inte längre ett potentiellt hot som lurar i framtiden, utan drabbar redan nu länder och befolkningar i stor utsträckning. Hur ska särskilt utsatta områden kunna anpassa sig till ett förändrat klimat? Många länder upplever redan nu ekonomiska, sociala, och kulturella förluster som behöver kompenseras för. Hur ska dessa utmaningar kunna lösas rent konkret? Detta är också något som årets värdskapsland Fiji planerar att driva mycket under COP23 i november eftersom de är ett land som redan är väldigt utsatt. Den här gången kommer COP23 däremot att vara i Bonn (igen) i november.#FijiBonn 

Finansiering: Kopplat till anpassning och kompensation för skador och förluster kommer det stora frågan om finansieringen in i bilden. Det är överenskommet att den gröna klimatfonden ska fyllas med 100 miljarder dollar årligen från år 2020. IPCC har dessutom kalkylerat att det endast är en tredjedel av vad som behövs för att alla länder ska kunna ställa om ordentligt. Trots detta så har bara en bråkdel av denna summa lagts in i fonden än så länge. Den stora frågan blir således: Hur ska vi lyckas skramla ihop tillräckligt med cash i tid? Vilka ska betala, hur mycket och när? Och hur ska pengarna sedan fördelas? Dessutom diskuteras Anpassningsfonden fortfarande febrilt. Ska den läggas in under Parisavtalet i framtiden eller ska den vara separerad från avtalet? (Anpassningsfonden har tidigare hört till Kyotoprotokollet som löper ut 2020). Dessa är stora och kniviga frågor!

Regelboken: Antagandet av Parisavtalet 2015 och det faktum att det har ratificerats (skrivits under) av majoriteten av länderna var en stor framgång! Avtalet säger vad som behövs göras (begränsa uppvärmningen till högst 2 grader), men nu gäller det att utarbeta regler för hur de ska nå de mål som satts upp i avtalet. Därför diskuterar man i nuläget något som man kallar för Paris Rulebook, vilken ska ge länderna tydliga regler för hur de ska redovisa sina utsläppsminskningar och finansiering, hur granskning av detta arbete ska göras och hur man får stater att hålla sina löften. HEJJA! 

Öppenhet och transparens: UNFCCC är mellanstatliga förhandlingar där alltså stater (länder) sitter och förhandlar med varandra. Men det är inte enbart stater närvarande faktiskt. Även företag, forskare, olika organisationer från civilsamhället är närvarande. Detta är på många sätt positivt eftersom det ger en transparens (vi hade exempelvis inte kunnat var här om det inte var tillåtet). Men samtidigt är det välkänt att även fossilföretagens lobbyister är på plats för att försvara sina (ekonomiska) intressen. (Knäppt va?) En intressekonflikt helt enkelt. En het fråga här i Bonn är därmed vilket utrymme alla som inte är stater ska ha i dessa förhandlingar, och ifall man borde begränsa vissa företags närvarande och inflytande?

Sådär, nu har ni förhoppningsvis en något klarare bild av vad dessa klimatförhandlingar som ofta går under radarn handlar om. Har ni några frågor, invändningar eller vill att vi förtydligar något får ni gärna skriva till oss! Och kom gärna med tips på vad ni skulle vilja se att vi bevakar när vi är på plats här nere. Det är trots allt en vecka kvar av mötet, under vilken mycket fortfarande kan hända!

Tack och bock!

// Hannes och Isabelle