4 november 2018, av Saga Jonsson
För mer om vad en talanoadialog är kolla in Saras inlägg: Om våra Talanoa-dialoger!
Om dialogerna
I veckan skickades tillslut vår submission in till Talanoa-processen in. Den sammanfattar och ger kontext till de diskussioner som hölls under den nationella dialogen i Stockholm och innefattar även de tre lokala i Malmö, Göteborg och Östersund. Vi skickade även i våras in en submission och hoppas nu att vår kollektiva röst ska höras ända till COP24.
En talanoadialog behandlar de tre frågorna “Var är vi nu?”, “Vart ska vi?” och “Hur tar vi oss dit?”. Vi valde att fokusera mest på den sista frågan eftersom Sverige i hög grad befinner sig där just nu. Vi vet vad vi måste göra, men inte hur vi ska göra det. Diskussionerna var väldigt givande och många bra förslag och exempel lyftes som vi kunde integrera i vår submission. Så vad skickade vi tillslut in?
Vår submission
Vår slutgiltiga submission går att läsa här: PUSH submission. Den trycker framförallt på hur viktigt det är att inkludera just konsumtionsbaserade utsläpp i nationella och internationella åtaganden som NDCs (nationella mål) och Parisavtalet. Detta perspektiv verkar annars glömmas bort (det är alltid lättare att prata om åtgärder som inte inkluderar beteendeförändringar eller kan betyda mindre klirr i kassan för företag..), men kan ju ha väldigt stor påverkan! Det är också viktigt att man jobbar och samarbetar med många olika sektorer och plan samtidigt. Vi kan inte besluta om effektiva och effektfulla styrmedel och mål utan att inkludera till exempel både civilsamhället och företagen m.m.
Mycket annat viktigt lyftes också; allt ifrån mer internationellt integrerade tågnät, hållbara investeringar och stadsplanering till gameification (gör en hållbar livsstil till en utmaning!) och konsumentmakt diskuterades. En stor punkt som kom upp var hur viktigt det är att trycka på de synergier (samverkande krafter) som finns mellan de globala målen och en hållbar konsumtion och livsstil. Till exempel gynnar det hälsan att cykla till jobbet istället för att ta bilen och mindre plats för bilar i städerna skulle ge mer plats till parker och liknande och därmed öka livskvalitén. Att dra paralleller mellan just hållbara val och deras effekt på andra mål kan vara att kraftfullt sätt att motivera en förändring på. Det viktigaste är alltså kort sagt att:
- Använda ett bredare perspektiv som inkluderar olika sektorer och nivåer
- Att på riktigt inkludera frågan om konsumtionsbaserade utsläpp i länders NDCer och liknande
- Att se det brännande behovet av att börja arbeta med beteendeförändringar och konsumtionsmönster NU.
Naturvårdsverkets rapport
Kort efter vi skickade in detta så släppte naturvårdsverket en ny rapport Miljöpåverkan från svensk konsumtion – nya indikatorer för uppföljning om just hur den svenska konsumtionen påverkar klimatet och miljön i övriga delar av världen. Några viktiga takeaways är följande:
- Sverige självt står bara för 35% av det klimatavtryck vår konsumtion har
- Konsumtion av mat, transporter och boende tillsammans med investeringar i byggverksamhet är källor till nästan alla utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar
- Vi behöver kunna följa miljöbelastningen som den svenska konsumtionen orsakar
- Svensk konsumtion orsakar 12 miljoner ton utsläpp av växthusgaser från internationella transporter
Rapporten kan därför nästan agera kvitto på just hur viktigt det är att inkludera konsumtionsperspektivet när vi pratar om att minska utsläppen.
Nu håller vi tummarna att UNFCCC inkluderar vår input i talanoa-processen och att mer uppmärksamhet ges till dessa frågor!
Stay tuned,
Saga
